Jag kunde inte låta bli

image

Annonser

Girls

lena-dunham-girls-recap-only-child-hbo

Jag såg det allra sista avsnittet av Girls igår. Det står 2012 – på imdb, men dels så kändes det som ett slut och dels så hittade jag intervjuer med Lena Dunham där hon säger att det avslutas med säsong 6. Och det är bra med ett avslut även om jag kommer sakna dem. Mycket.

För ett par år sedan såg jag säsong 1 och halva säsong 2 och sedan tröttnade jag. Någon gång i början av våren sa min syster att det är värt att se vidare, att det tar sig igen. Att säsong 2 var lite sämre, men att det blir bättre igen så jag såg om den från början och tog mig förbi den passage i säsong 2 som fick mig att sluta förra gången.

Jag har nu sett alla sex säsongerna på några veckor, allihop på min mobil med en liten extern högtalare bakom. Jag har suttit i min säng och sett avsnitt efter avsnitt och det var helt rätt sätt att se den serien.

Hannah, jag känner igen mig i henne på ett plågsamt och underbart sätt. Hon känns påriktigt och jag tycker om att hon inte är så tillrättalagd. Inte plastig. Inte filmisk.

Min huvudbehållning är ”lära känna karaktärerna”, leva med dem, bli vän med.  Och jag vet inte vad mer jag ska säga. Jag kommer sakna och jag är glad att den avslutades och inte fortsatte i oändlighet.

Och det var delvis tack vare Girls, tack vare Hannah, som jag startade den här bloggen, som jag tog mig an att skriva längre texter igen. Det är lite ironiskt hur just denna text blir fragmentarisk och lite substanslös.